Första dagen hemma i sällskap med P1 har jag inte undgått att fundera över åtalet i barnläkarfallet. Linnea som i mars fick tiopental i höga doser av nakosläkaren, som inte skrivit in det i journalen. Det fanns inte heller någon ordination. Läkaren hävdar att hon inte gett flickan narkosmedlet och att provresultaten är en gåta.

Efter drygt 10 långa månader med sölig hantering blir nu läkaren åtalad för dråpförsök. Kunde det ha funnits bättre sätt att sköta utredningen? Varför är det så tyst om sköterskan som felmedicinerade flickan från början?

 Var går gränsen mellan att människor med dålig sakkunskap kritisera/åtalar människor kontra är inte alla lika inför lagen?

Blir inte mycket klokare, men fundera bör man ju.